Kan vi inte bara bygga appen själva?

Vi får ibland frågan från kommuner: ”Behöver vi verkligen en leverantör? Kan vi inte bygga det här själva nu när AI gör jobbet?”

Frågan är rimlig, och den förtjänar ett ordentligt svar. Därför börjar vi med att se över argumenten för att bygga själv.

Argumenten för att bygga själv

1. Det har aldrig gått så snabbt. AI-verktyg har sänkt tröskeln rejält. En kunnig person kan på några dagar ta fram en app med nyheter, evenemang och en karta. För några år sedan hade det tagit månader.

2. Full kontroll. Ni bestämmer allt själva: design, funktioner och tidsplan. Ni behöver inte vänta på någon annans roadmap.

3. Ingen licenskostnad. En licens syns i budgeten och blir lätt att ifrågasätta. Bygger ni själva försvinner den raden, och appen ser ut att bli gratis.

4. Ingen inlåsning. Ni är inte beroende av en leverantörs priser, villkor eller framtid.

5. Kompetens i huset. Ni bygger upp egen digital förmåga i stället för att köpa den.

Det här är bra argument, och vi förstår varför de lockar.

Det som inte syns

En prototyp, eller en ai-kodad app visar ungefär tio procent av vad en invånarapp är. Resten ligger under ytan. Det är lite som att titta på den fina tapeten på ett hus man ska köpa utan att se efter om grunden är stabil och dränerad.

”Det går snabbt att bygga”, men en app blir aldrig klar

Det dyra idag är inte att bygga appen. Det dyra är att förvalta den. Varje år kommer nya versioner av iOS och Android, App Store och Google Play ändrar sina krav, och det kommer säkerhetsuppdateringar. Dessutom ska tillgänglighetskraven och WCAG uppfyllas, och GDPR-frågorna försvinner inte.

I en egenbyggd lösning hamnar det här ofta hos en eller två personer som kan koden. Slutar de, står kommunen med en app som ingen längre vet hur man underhåller. AI gör det snabbare att skriva kod, men det minskar inte ansvaret för koden. När mer kod skrivs snabbare blir det tvärtom fler som har byggt saker som ingen riktigt förstår.

”Ingen licenskostnad”, men kostnaden flyttar någon annanstans

Licensen syns i budgeten. Kostnaderna för en egen lösning syns sämre, eftersom de sprids ut över IT, kommunikation, verktyg och olika konsultavtal. Gör därför en ärlig jämförelse över 3–5 år där allt räknas med:

• utvecklar- eller konsulttid för att bygga, förvalta och vidareutveckla appen
• drift, hosting och övervakning
• säkerhetsarbete och incidenthantering
• AI-tokens och tredjepartstjänster
• support och utbildning till admins och redaktörer

Räknar man på hela livslängden blir en plattform som delas av många kommuner i regel billigare. Det beror på att varje kommun betalar för en liten del av utvecklingen.

”Full kontroll” betyder också fullt ansvar

Kontroll låter bra tills något går fel. När appen används för krisinformation måste den klara att alla invånare öppnar den samtidigt, och pushnotiserna måste komma fram direkt. Det kräver drift, övervakning och beredskap.

Kontroll innebär också juridiskt ansvar. Kommunen ansvarar då själv för personuppgiftsbehandling, säkerhet och avtal med alla underleverantörer.

”Skräddarsytt” blir snabbt ensamt

En egen app kan formas exakt efter kommunens önskemål. Samtidigt blir varje integration ett eget litet projekt, till exempel mot sophämtning, felanmälan och nyheter från webbplatsen. Projektet måste dessutom göras om när leverantören av det systemet ändrar något.

På en delad plattform är integrationerna redan byggda och underhållna. När en kommun driver fram en ny grundfunktion får alla andra den också. En kommun får då tillgång till lösningar som den skulle haft svårare att få budget till att bygga på egen hand.

”Ingen inlåsning” är ett krav ni bör ställa

Det här är nog det starkaste argumentet för att bygga själv, och oron är befogad. Svaret, tror vi, är dock inte att bygga allt själv. Svaret är att ställa rätt krav på leverantören. Kommunen ska äga sitt innehåll, sin data och sina användare. Det ska också vara möjligt att ta med sig allt det om ni väljer en annan lösning. En seriös leverantör ska kunna lova det i avtalet.

Appen är inte det viktiga, arbetssättet är det

Här finns den största skillnaden. Värdet i en invånarapp sitter inte i koden utan i hur arbetet runt den är organiserat. En app blir levande först när föreningar, kultur och fritid, bibliotek och lokala aktörer själva kan publicera sitt innehåll. För det behövs roller, behörigheter och moderering. Annars hamnar allt hos kommunikationsavdelningen, som snabbt blir en flaskhals.

Dessutom måste invånarna ladda ner appen och fortsätta använda den. Det är svårare än att bygga den. Erfarenhet av vad som faktiskt fungerar vid lansering och över tid kan man inte koda fram, varken med eller utan AI.

Vi arbetar för kunskapsdelning mellan kommuner och har stor erfarenhet efter att ha drivit app-projekt i nästan 100 kommuner.

När kan det vara rätt att bygga själv enligt oss?

Ibland kan det vara rätt att bygga själv, till exempel för ett internt verktyg med en tydlig och avgränsad uppgift, för en kampanj som ska användas kort tid eller i en stor organisation med en egen utvecklingsavdelning som kan förvalta lösningen långsiktigt.

En invånarapp är däremot inget sidoprojekt. Den är infrastruktur, precis som webbplatsen och e-tjänsterna, och den ska fungera även om några år och även när det är kris.

Fem frågor att ställa innan ni bestämmer er för att koda själva

1. Vem förvaltar appen om tre år, och vad händer om den personen slutar?
2. Vad kostar appen totalt under 3–5 år, när alla kostnader räknas med?
3. Klarar den hög belastning av användare under en kris?
4. Vem utöver kommunikationsavdelningen ska kunna publicera innehåll, och hur ska det fungera?
5. Hur får vi invånarna att ladda ner appen och fortsätta använda den?

Vår rekommendation

Det är ingen hemlighet att vi är subjektiva i den här frågan.

Ni känner er egen organisation bäst och kan själva bedöma om den klarar att förvalta en app på lång sikt. Helt ärligt finns det kommuner som klarar detta utan oss. Men vi skulle heller inte göra det vi gör om vi inte trodde att vi gör det bäst.

Avslutningsvis vill vi lyfta en tanke från Nacka kommun. När det gäller underleverantörer av bland annat it-system har de en tydlig princip: ”Vi ska vara bäst på att vara kommun.”

Vi tänker på samma sätt. Vi vill vara bäst på invånarappar, så att ni kan lägga er kraft på att vara kommun.